fredag 16 november 2007

Reklam...

Kom över den här lilla pamfletten för ett läkemedel mot pms, uppenbarligen nog... Det vore underbart att se om någon kunde visa denna bild, för någon som har pms... ^^

lördag 13 oktober 2007

Åter till terminslunket.

Och nu är hösten här. Vintern kom även den på blixtvisit. Burr. Bäst att pälsa på sig ordentligt.

Men återigen är det mycket roligt att beskåda det nattliga livet i Stockholms kollektivtrafik. Helt fenomenalt underbart underhållande. Det är den billigaste formen av underhållning. Hey, jag får till och med betalt för att titta på den!

Tilldragelser under arbetstid:
- Personer som åker kana ned för barnvagnsrampen, men som missbedömer avståndet till väggen mitt emot och därför rasar in i den i full karriär med ansiktet först. Roligast är de som försöker låtsas att ingenting konstigt inträffat. :o) Tills de får syn på mig.

- Överförfriskade individer som försöker ta sig ut genom spärrarna. Genom att "planka".

- Överförfriskade individer som försöker ta sig in genom spärrarna. Genom att "planka".

- Personer som åkt för långt med sista tunneltåget från stan, men som vill vara i stan. Mycket trevligt att få informera om var nattbussen har sin hållplats. Och dessutom tillägga att nästa avgår om 30 minuter. Om de har tur.

Listan kan bli längre, men ni förstår hur en afton brukar utveckla sig. :o)


Ps. Arkiv är så heta att det drar så mycket att man får nackspärr. Ds.

tisdag 11 september 2007

Tack och lov för regniga dagar.

När det är regnigt och ruskigt utanför håller sig folk innanför, vilket jag tycker är jättebra!
För det innebär att de inte rör sig ute i kollektivtrafiken. Mycket skönt! För då hinner jag ägna mig åt mina studier. Samtidigt som de tappra själar som vågar sig ut ger tillräckligt med underhållning för en trevlig dag på jobbet.

Ser fram emot denna hösten. Ska bli kul att se vad som händer och fötter. Faktiskt innefattar detta även arbetsplatsen. :o) Förvånansvärt nog...

Bäst att göra något produktivt.

lördag 18 augusti 2007

Blondiner

Oh, lycka att jobba som spx! Lycka! Idag hände något så fantastiskt underbart att jag började skratta. Det har jag inte gjort på väldigt länge.

Vid 13 snåret brukar det vara rätt gemytligt. Idag blev det hysteriskt roligt.
En kvinna går fram till en spärr och börjar rycka och dra i den. Jag har redan en kund framme vid luckan så jag sneglar lite snabbt och ser att det här kan bli roligt... Kvinnan suckar ljudligt och springer in till den angränsande kiosken. Efter bara några sekunder kommer hon utrusande och ställer sig vid grinden. Dock har jag en storrest kund framför mig så jag ser inte riktigt vad hon sysslar med. När denne väl passerat ser jag att hon står och viftar med sitt visa-kort och drar i grinden. Jag tittar frågande på henne varpå hon utbrister "Jamen jag kan ju inte köpa remsa med kort därinne" och pekar på kiosken och därefter fortsätter hon "och inte hos dig heller eller???". Jag skakar nekande på huvudet och säger att det inte går. "Men hur gör jag nu då?" Redan här börjar en aning panik sippra fram i röst och ansiktsuttryck. Underhållning på högsta nivå. Jag informerar henne om att hon kan betala med kort i automaten utanför och på så sätt köpa en biljett till stan. När orden knappt lämnat mina läppar börjar kvinnan "Jamen jag vet inte hur man gör, jag är från Göteborg!!!" Jag upplyser henne om att instruktionerna finns på automaten och tar hand om nästa kund. Redan nu börjar jag dra på smilbanden och tänker, jisses, en göteborgare som inte klarar kollektivtrafik, finns det? Men håll ut. Det kommer mera.

Återigen dröjer det inte lång tid förrän hon är tillbaka vid luckan. Nu med än mer panik och hysteri i blick och röst. "Den funkar inte! Den funkar inte! Hur gör jag nu?? VA?!" Jo, den fungerar, det har den gjort utan problem hela dagen. Åt vilket håll drog du kortet? undrar jag. "Jag drog det... Alltså det här är för mycket, du vägrar att hjälpa mig!" Nej, så är det inte alls. Det finns ett alternativ till, du kan köpa en sms-biljett [djävulens påfund], svarar jag. "Jamen jag vet inte hur man gör det. Hur gör man det? VA?" Hysterin sprider sig och kvinnan blir mer och mer spattig. Om du bara lugnar dig, säger jag, så ska jag förklara hur du gör. "Ååh, jag har varit sjukskriven jättelänge och nu har jag äntligen fått jobb och jag kommer komma försent, och det är DITT fel!" Men lyssna nu, du skriver ett... hann jag säga, sen kommer slutklämmen. "Du gillar inte mig för att jag är blondin! Du gillar inte blondiner!" Häver hon ur sig och plankar. Och där, för första gången någonsin, kan jag inte hålla mig för skratt....

onsdag 1 augusti 2007

folk och fä är sammalika överallt....

Har jobbat i ett annat område än jag brukar idag. Utlånad, heter det enligt yrkesterminologin. Hua mig sånt folk det finns! Blir riktigt mörkrädd... Men det "bästa" var ju ändå kvinnan, i 60-års åldern som helt sonika lipade åt mig när jag frågade varthän hennes resa bar... En vuxen kvinna, lipar som svar på en fråga. Och nej, det var inte en mentalt utmanad person, som i dagligt tal kallas störd, utan en, jag hatar ordet, normal, kvinna som visade på detta fenomenalt underliga beteende. Hur jag vet detta? Jo, i mitt yrke lär man sig väldigt snabbt vad som är vad när det gäller mental kapacitet. Gör man inte det blir man inte långvarig, för situationerna som kan uppstå bli annars väldigt svåra att hantera.

Det finns självklart mycket mer att berätta, men då skulle jag aldrig kunna sluta skriva. Men en händelse till vill jag dela med mig av. Ung kille försöker planka, stoppas av herrar i gula västar. Samtidigt passerar polis förbi. Japp, det här är underbart att se från första parkett! Polis går fram till sällskapet, kollar vad som står på, säger att det är bara att betala. Detta kan tyckas vara anledning nog att ge upp och lomma fram till spx som sitter och njuter med det stoooora leendet på läpparna och betala. Men ack nej. Ynglingen fortsätter diskuttera med polisen en bra stund. Underhållning säger jag bara! Polisen pekar med hela handen. Tihi! Underbart! Självklart slutar det med att betalning görs. Victory!

Hi hi, det är skoj ibland...

söndag 15 juli 2007

Fullständigt vidrigt.

Det är helt hopplöst att fara hem per tunnelbana cirkus klockan 01.00 en fredag-eller lördagnatt. Vidrigt fulla människor överallt. Dito välta ölburkar spridda sporradiskt genom hela vagnen. Den mer eller mindre direkt närvarande odören av spya i närheten, dock svår att lokalisera, om du möjligtvis inte klampar rätt i den.

Varför gör folk så här mot sig själva och sina medmänniskor? Jag blir helt mållös. Och det händer inte ofta. Att sedan sitta i uniform är en otänkbarhet. Något att kamouflera sig med är ett måste! Fy farao.

Men samma tid imorgon natt, söndag mot måndag, är något helt annat. Lugnt och fint som en filbunke. MEN... nu är det ju semestertider, så jag bävar inför morgondagens hemfärd... Önska mig lycka till.

Och idag höll jag för övrigt att frontalkrocka med the saxofonmotherfuckerfromhell [lucknuckan]. Han bara log. *ryser*

Tack o hej, leverpastej!

onsdag 4 juli 2007

Åhå. Det gör ont.

Det känns i kroppen att jag jobbar heltid nu. Det är fasen inte ergonomiskt korrekt någonstans på det här bygget. Har visserligen varit på de mest trafikerade platserna i området, och det känns i hela kroppen. :o(
Det är en av anledningarna till att jag inte uppdaterat här oftare. Men mycket är det som händer. Och dygnsrytmen är ju inte den bästa heller. Idag fick jag höra att jag var djävulen, bara för att jag ville se färdbeviset. Det tyckte jag var festligt roligt, och därför skrattade jag, varpå personen som yttrat ovanstående blev vettskrämd. Party!
Men idag lunchade jag med fröken M. Megamysigt ute på gräsmattan! Min lilla mjau fick också hon följa med ut. Det gick hem kan jag säga! Fast hon måste gå i koppel. Vill inte riskera nåt med att ha henne ute. Så mycket läskigt som finns här i krokarna, som rävar och elaka tvåfotingar!
En annan tanke jag haft är att vett och etikett borde programmeras in i var och ens hjärna. Nu menar jag inte Ribbings, eller vad tanten heter, variant, utan den mer vardagliga som baseras på hyffs och respekt. Vad är det för fel på folk? Kan de inte respektera sig själva och varandra och bete sig bättre? Tänka ett steg framåt, framför sig själva, inte bara så långt näsan räcker...
Tack och hej!

torsdag 21 juni 2007

Äntligen fri!

Nu har jag sommarlov!

Eller tja, en veckas ledighet var det från början. Men jag börjar redan på måndag med heltidandet. Hua. Men, lite skönt att slippa stressa över skolan. Iaf för nu. Har ju den där omtentan som hänger i luften. *morr*

MEN. Vad trevligare är att jag får tid att göra sånt jag vill! Som att hinna umgås ordentligt med nära och kära. Så underskattat! Helt underbart är det! :o) Igår gick jag på långpromenix med ompyssling och idag var det födelsedagspicknick för N med kubbspel och mys. Den kvällen avslutades hemma hos Donnorna E och S. Härliga tjejer! :o) Det är det som är fenomenalt fantastiskt med sommarn. Det blir så mycket lättare att umgås med folk!

Imorn bär det av ut på landet. Yay! Midsommar med familjen är nåt jag verkligen älskar. Hoppas grillen sköter sig. *håller tummarna*

Nåväl. Bäst att vila så man orkar.

Trevlig midsommar på er alla!

Fred och kärlek.

fredag 15 juni 2007

Vad är väl en bal på slottet?

Om inte alldeles, alldeles underbar!

Det är inte alls skoj att behöva sitta hemma med studier och jobb när vännerna är ute och partajar...

Men, den som väntar på nåt gott. Eller hur det nu var.

Men en fråga klar på hemtentan. Bara en fråga kvar... Och de är ju så genomtänkta och givande att bearbeta. Eller INTE!

*gnäll*

vill umgås! NU!

klart. slut.

tisdag 12 juni 2007

Nu är det snart sommarlov...

Härlig härlig sommar. Värme, sol och bad. Underbart för de flesta.
Själv ska jag jobba häcken av mig. Men lika glad är jag för det, för man får ju fin kosing i utbyte mot arbetandet. Och de behövs ju till alla nödvändigheter... Men sommarlov, som man hade när man var liten, utan ett endaste bekymmer i hela världen, det vore helt underbart.

Vi är många som fyller 25 i år. Och många presenter blir det. Det är inga problem. Problemen utgörs av att jag gärna vill hitta någonting som är betydelsefullt och inget man bara lägger på hyllan. Så svårt. Har någon en bra idé på 25 års present? Please do tell!

Har varit och fikat med M idag. Härligt! ^^ Sånt man [läs jag ;o)] behöver före, mitt i och efter tentaplugg! :o) För jag har ju en liten sablars hemtenta kvar nu. Sen blir det en liten veckas ledighet innan heltidandet börjar.

Bäst jag sysselsätter mig med det där genushelvetet då.

Klart. Korvspad.

lördag 9 juni 2007

Det råder totalt eldningsförbud i Stockholm.

Inget grillande! Det är för torrt...

Och ändå, när jag promenerar förbi mitt närmsta strandbad, vad ser jag,
jo fler grillar än jag kan räkna. Varför kan folk inte förstå att det är FARLIGT?!

Men... det bästa pågår just nu... Ni kan nog gissa er till vad det är.
Just precis. Det BRINNER. Minst 3 brandbilar har farit ned och minst en ambulans. Tjusigt eller hur?!

Varför kan folk inte lära sig vett och etikett? Det handlar inte bara om ens eget välbefinnande, det finns fler människor på planeten.

Så... eldningsförbud innebär FÖRBUD!

Klart. Slut.

torsdag 7 juni 2007

Än doftar syrener...

och det hänger en bitterljuv känsla i luften.

Tänkte slänga in en rad, innan jag går ut med katten. Hon börjar bli arg nu. ;)

Att jobba natt innebär ett väldigt intressant ombyte i ens personlighet. Jag blir i alla fall inte mig själv på nån dag eller så. Har inte riktigt lyckats få kläm på hur sömnrutinerna bör läggas, utan att den daliga rytmen ska förstöras. Har hållit på i väl över ett halvår, men inte lyckats riktigt än.

Det blir visserligen bara problematiskt då man måste kliva upp och sysselsätta sig med studier. Å andra sidan har det varit mest för jämnan under det senaste året. Men snart är det sommar och sol, och heltid i kur... Kanske lär mig nåt då.

Klart. Slut

tisdag 5 juni 2007

Det är kul att plugga.

Ibland känns det nästan lönlöst att ens försöka. Det har hänt allt för ofta denna terminen. Och nu känner jag mig riktigt trött på historia. En omtenta och en hemtenta kvar.

Det är inte rättivst. Brukar jag gnälla. Sen kommer jag på hur jäkla lyckligt lottad jag egentligen är. Och då skäms jag. Riktigt ordentligt.

Man ska vara tacksam för det man har, för man vet inte hur länge man har det kvar. Dessutom kanske man dör imorgon, så det är alltså bäst att njuta så mycket det bara går.

Förbered dig på det värsta, hoppas på det bästa!

Nu ska här sovas, ty inatt är det arbete som gäller...