Löningshelgens första natt.

Det var lugnt inatt. Förvånansvärt så. En liten filur skulle fram och jiddra om att han hade svårt att ta sig ner från plattformen. Det hade förstås ingenting alls att göra med det faktum att han var så dyngrak att han knappt visste vart näsan pekade... Oh, nej. Han hade minsann läst kommunikationsvetenskap! Och det gjorde ju att han hade rätt att tycka att jag var en tråkig typ. Oj. Jag blir riktigt ledsen i ögat. Men det var också det största som inträffade.

Däremot... denna eviga förfrågan om jag har någon form av eldtillverkningsverktyg börjar bli tröttsam. Ska man nyttja sig av tobak får man se till att ha egna tändattiraljer. Men det kanske bara är jag som inte förstått det här med service...